Riksdagens syn på Europarådets resolution 1815

Under 2020 frågade vi samtliga riksdagsledamöter om hur de ser på att Sverige inte lever upp till Europarådets resolution 1815. I denna artikel redovisar vi samtliga svar.

Den 31:a maj 2020 ställde vi följande fråga till samtliga riksdagsledamöter:

Hur ställer du dig till att Sverige inte lever upp till Europarådets resolution 1815?

Thomas Hammarberg (S):

”I princip anser jag att Europarådets beslut ska tas på stort allvar. Jag har dock inte haft möjlighet arbeta med denna sakfråga.” (2020-05-31)

Helene Björklund (S):

”Frågor med anknytning till elektromagnetiska fält är komplext och i Sverige fördelas ansvaret för hälsofrågor med anknytning till dessa på flera myndigheter. Jag vet att Elöverkänsligas forum är väl insatta i detta. Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen och Strålsäkerhetsmyndigheten. Myndigheterna genomför mätningar, utvärderar forskning inom området, ger råd och rekommendationer och tar fram föreskrifter.

Myndigheterna har bedömt att hälsoeffekter från magnetfält från kraft-ledningar på lång sikt inte kan uteslutas och har utfärdat rekommendationer vid samhällsplanering och byggande, som bör tillämpas om de kan genomföras till rimliga kostnader. De rekommenderar att strävan ska vara att nya kraftledningar utformas eller placeras så att exponering för magnetfält begränsas, att undvika att placera nya bostäder, skolor och förskolor nära elanläggningar som ger förhöjda magnetfält samt att begränsa fält som starkt avviker från vad som kan anses normalt i hem, skolor, förskolor respektive aktuella arbetsmiljöer.

Detaljplanering i städer är enligt plan- och bygglagen (2010:900) en kommunal angelägenhet. Det innebär att det är kommunen som bedömer om försiktighetsåtgärder kopplade till magnetfält från kraftledningar behövs och i vilken utsträckning de bör tillämpas.

Motsvarande samband för radiovågor (basstationer för mobiltelefoni, trådlösa datornätverk och liknande sändare) har, enligt myndigheternas bedömning, inte kunnat observeras. Elkänslighet definieras som de symtom som vissa personer upplever i närheten av elektrisk utrustning och som medför varierande grad av besvär för dessa personer. Myndigheterna har framfört att trots omfattande forskning har inte några orsakssamband mellan dessa besvär och exponering för fälten från elektrisk utrustning kunnat påvisas.

Regeringen fortsätter att följa utvecklingen av forskning om hälsorisker kopplade till elektromagnetiska fält.” (2020-06-03)

Larry Söder (KD):

”Har svårt att värdera den utan tror mer info behövs för att kunna ta ställning till det.” (2020-06-01)

Boriana Åberg (M):

”När resolution 1815 antogs var jag inte ledamot i Europarådets parlamentariska församling, så jag är inte bekant med historiken. Dock ska man vara medveten att för antagande av en resolution krävs att en majoritet av de närvarande ledamöterna röstar för. Ibland är närvaron skrämmande låg, oftast på fredagar, då endast 10-15% av ledamöterna är på plats. Detta ger inte legitimitet för besluten.” (2020-06-01)

Jimmie Åkesson (SD):

Åkessons sekreterare Mikael Eriksson skickade frågan vidare till Sverigedemokraternas kansli som lämnade följande svar:

”Sverigedemokraterna ser ingen anledning att förekomma den utredning som Strålsäkerhetsmyndigheten arbetar med att gällande underlag för bedömning av strålskyddsrelaterade risker med 5G. Sverigedemokraterna följer dock utvecklingen noggrant och vill att utbyggnaden av 5G ska ske säkert och att man hela tiden kontrollerar strålningsvärden så de inte ska skada människor och djur. Sverigedemokraterna har uppmärksammat Strålsäkerhetsmyndigheten på ett utskottsmöte i riksdagen att oron bland befolkningen är stor och att det är viktigt att de kontrollerar strålningen så det inte skadar människor eller djur.” (2020-06-01)

Den 18:e september 2020 skickades en påminnelse till de som inte besvarat frågan vilket resulterade i flera svar.

Jan Ericson (M):

”Jag har inte kunskap nog att besvara denna fråga och bedöma resolutionen. Jag arbetar med helt andra frågor i riksdagen.

Men det finns många resolutioner både i EU-parlamentet och Europarådet som länder inte följer. De är ju inte bindande på något sätt.” (2020-09-19)

Kerstin Lundgren (C):

”Denna resolution togs av Standing Committe och som du säkert känner till så är det inget bindande i resolutioner från parlamentariska församlingen i Europarådet. Det är endast ett råd till ministerkommittén.
Vad gäller el-överkänsliga har ju riksdagen behandlat frågor om detta vid flertal tillfällen. Även jag har motionerat tidigare.
Men Centerpartiet har inte drivit någon annan hållning än vad riksdagen beslutat med anledning av dessa motioner som avslagits.” (2020-09-20)

Acko Ankarberg Johansson (KD):

”Min uppfattning är att kunskapsläget bör ha förändrats sedan 2011 och att en uppdatering behövs och ställningstagande till ev ny resolution kan göras först därefter.” (2020-09-21)

Sofia Nilsson (C):

”Europarådets parlamentarikerförsamling PACE kan besluta om resolutioner som till skillnad från rekommendationer och bindande konventioner har status som ”expressions of view” från PACE:s sida. Europarådets resolution 1815 antogs för nio år sedan (2011) och berör ett komplext område. Den tar upp både strålning från högspänningsledningar, mikrovågor, mobiltelefoner och WLAN.

I Sverige fördelas ansvaret för hälsofrågor med anknytning till elektromagnetiska fält på fem myndigheter – Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen och Strålsäkerhetsmyndigheten. Myndigheterna genomför mätningar, utvärderar forskning inom området, ger råd och rekommendationer och tar fram föreskrifter.

Myndigheterna har bedömt att hälsoeffekter från magnetfält från kraftledningar på lång sikt inte kan uteslutas. Det finns därför rekommendationer vid samhällsplanering och byggande, som bör tillämpas om de kan genomföras till rimliga kostnader. De rekommenderar att strävan ska vara att nya kraftledningar utformas eller placeras så att exponering för magnetfält begränsas, att undvika att placera nya bostäder, skolor och förskolor nära elanläggningar som ger förhöjda magnetfält samt att begränsa fält som starkt avviker från vad som kan anses normalt i hem, skolor, förskolor respektive aktuella arbetsmiljöer. Detaljplanering är en kommunal angelägenhet och det är kommunen som bedömer om försiktighetsåtgärder kopplade till magnetfält från kraftledningar behövs och i vilken utsträckning de bör tillämpas.

Motsvarande samband för radiovågor (basstationer för mobiltelefoni, trådlösa datornätverk och liknande) har, enligt myndigheternas bedömning, inte kunnat observeras. En mängd forskning kring hälsoeffekterna finns att tillgå, och överlag har inte forskningen kunnat påvisa några större risker. I dagens värld är det ändå säkert skäl för oss alla att hitta stunder och platser där vi kopplar bort oss från all teknik, för många ger det en välbehövlig vila.

Elöverkänslighet definieras som de symtom som vissa personer upplever i närheten av elektrisk utrustning och som medför varierande grad av besvär för dessa personer. Myndigheterna har framfört att trots omfattande forskning har inte några orsakssamband mellan dessa besvär och exponering för fälten från elektrisk utrustning kunnat påvisas. Det är viktigt att myndigheterna och regeringen fortsätter att noggrant följa utvecklingen av forskning om hälsorisker kopplade till elektromagnetiska fält. I nuläget anser Centerpartiet inte att ytterligare åtgärder behöver vidtas.” (2020-09-22)

Johan Pehrsson (L):

Pehrsson vidarebefordrade frågan till Liberalernas kansli 2020-09-21 med kommentaren ”Standardsvar på s k elallergi…”.

Liberalernas kansli lämnade därefter följande svar:

”Det saknas vetenskapligt stöd för sambandet mellan exponering av elektricitet och symptom. Men vi inser samtidigt finns det personer som utan tvivel mår dåligt och har stora besvär när de vistas i närheten av elektrisk utrustning. Socialstyrelsen har inga rekommendationer vad gäller sjukskrivning för personer med elöverkänslighet eftersom det inte är en medicinsk diagnos. Däremot har de tagit fram allmänna råd för att ge vägledning till vårdpersonal om hur patienter ska bli behandlade och bemötta i vården, vilket vi tycker är bra. Vi kommer att följa Socialstyrelsens och Folkhälsomyndighetens rekommendationer i denna fråga.” (2020-09-22)

Uteblivna svar

Miljöpartiets och Vänsterpartiets ledamöter avstod från att besvara frågan om Europarådets resolution 1815.

Riksdagens syn på Europarådet

Den 24:e januari 2020 ställdes frågor till alla ledamöter om hur de ser på betydelsen av Europarådet och dess rekommendationer:

Hur ser du på betydelsen av Europarådet?
Anser du att Sverige ska följa Europarådets rekommendationer?

Tuve Skånberg (KD):

”Ja, normalt sett, annars riskerar Sverige att dömas i Europadomstolen.” (2020-01-25)

Barbro Westerholm (L):

”De frågor jag följt från Europarådet har gällt etiska frågor, i många delar jag dess åsikt men inte i alla.” (2020-01-25)

Alexander Christiansson (SD):

”Jag sitter som du kanske känner till som ersättare i Europarådet sedan 2018.
Frågorna du ställer var de första jag ställde mig själv.

Vi som nation har egentligen inte mycket att ändra på om man tittar till Europarådets riktlinjer.
Det beror på att vi till stor del redan lever upp till de riktlinjer som antas i Europarådet beträffande mänskliga rättigheter och demokrati.

Däremot har vi en roll att spela gentemot andra nationer som ibland brister i frågor om demokrati och mänskliga rättigheter.

Min åsikt i din andra fråga är naturligtvis att varken Europarådet, EU eller annan skall in och styra över vår suveränitet som stat.
Vi skall följa de rekommendationer som ligger i linje med vår befolknings tyckande i demokratisk ordning.
Europarådet är likt EP en kostsam och stor ”koloss” som skulle behöva effektiviseras. Det är väldigt byråkratiskt.

Men många människor som lever under totalitära ledarskap ser ofta Europarådet som sin enda hjälp vilket är en viktig del att ha med i funderingarna. Inte minst europadomstolen.” (2020-01-25)

Gudrun Brunegård (KD):

”Europarådet har en viktig roll i att värna att medlemsstaterna följer de mänskliga fri- och rättigheterna. Det är ju unikt i världen att en enskild person kan framföra klagomål gentemot staten om man upplever att staten kränker ens mänskliga fri- och rättigheter – och få rätt. När så sker ska det tas på allvar och medlemslandet ska rätta sig efter det.” (2020-01-26)

Ola Möller (S):

”Normalt är dessa rekommendationer bra men eftersom dom är politiskt beslutade och med tanke på att närvaron vid besluten kan vara väldigt låg så bör varje rekommendation från PACE värderas var för sig.” (2020-01-26)

Thomas Hammarberg (S):

”I princip bör alla beslut granskas till innehåll och den process som ligger bakom.
Har vi ratificerat en konvention bör vi förstås också acceptera dess innehåll i praktiken.” (2020-01-26)

Hanna Gunnarsson (V):

”Jag tycker Europarådet är väldigt viktigt och rådets utslag som gäller mänskliga rättigheter ska följas.” (2020-01-26)

Mats Nordberg (SD):

”Personligen anser jag att Sverige ska bedöma varje rekommendation från Europarådet för sig, i positiv anda. Det kan finnas fall där rekommendationerna är skadliga för Sverige och där vi som politiker därför är skyldiga våra väljare att inte följa dem, samt att motivera detta för rådet.” (2020-01-27)

Elisabeth Falkhaven (MP):

”Europarådet är det främsta organet för att skydda och utveckla de mänskliga rättigheterna i Europa. Men även EU har stora möjligheter att utöva påtryckningar mot medlemsstater som inte lever upp till mänskliga rättigheter.” (2020-01-27)

Kerstin Lundgren (C):

”Det som är konventionsbundet är och av Sverige ratificerat och domar från Europadomstolen ska följas men när det gäller den parlamentariska församlingens rekommendationer så utgör de råd till Ministerkommittén.

Europarådets roll är viktig och själv länge varit ledamot och ersättare i PACE. Men din fråga är alldeles för oprecis för att jag ska kunna svara annat än så här.” (2020-01-27)

Rickard Nordin (C):

”Jag tycker att Europarådet fyller en viktig funktion och att Sverige så långt det är möjligt ska följa dess rekommendationer.” (2020-01-27)

Helena Antoni (M):

”Jag är rent generellt positiv till samarbete över landsgränser. I osäkra tider är det viktigt att vi för så mycket dialog som möjligt med andra stater då det har viktiga diplomatiska utfall. Det är viktigt att Sverige behåller sig suveränitet samtidigt som jag är väl medveten om att vi är starkt beroende av andra länder i vår export, import och säkerhet.

Jag måste tyvärr erkänna att jag inte är jätteinsatt i hur PACE rekommendationer påverkar riksdagsarbetet. Det är i alla fall inte någonting som jag hört diskuteras hittills. Jag är dock rätt så ny i sammanhanget då jag kom in i riksdagen i somras så det kan hända att jag bara inte stött på det än.” (2020-01-27)

Christian Carlsson (KD):

”Kristdemokraterna anser att Europarådet är en viktig institution när det gäller att försvara de mänskliga rättigheterna i Europa.

Till skillnad från Europadomstolens domar är kommitténs rekommendationer inte på samma sätt rättsligt bindande för staterna, men vår utgångspunkt är ändå att Sverige bör fästa stor vikt vid och beakta Europarådets rekommendationer.” (2020-01-29)

Kristin Jacobsson (C):

”Jag har blivit ombedd av Centerpartiets vikarierande partiledare Anders W Jonsson att svara på ditt mejl om Europarådet. Tack för att du tagit dig tid att skriva till oss i den viktiga frågan om mänskliga rättigheter och Europarådet.

Europarådet var en av de första normerande institutionerna som skapades ur ruinerna och erfarenheterna från andra världskriget och som sådan har den en mycket viktig roll för att upprätthålla de värden som nu utmanas av auktoritära krafter. Värden som mänskliga rättigheter, som döms av Europadomstolen, demokrati, och en stat som agerar under lagar och gemensamma normer med oberoende rättsväsende. Så, europarådet är en unik och sista insats att avgöra rättsläget när det gäller mänskliga rättigheter för alla länder som anslutit sig till Europakonventionen för mänskliga rättigheter. Att medborgare i olika länder kan vända sig till Europadomstolen när de tycker att det nationella rättsväsendet inte tillräckligt skyddat de mänskliga rättigheterna tycker Centerpartiet är viktigt och bra, inte minst eftersom det inte finns någon författningsdomstol i Sverige. De länder som är med i Europarådet har att rätta sig efter dess avgöranden.” (2020-02-11)

Boriana Åberg (M):

”Europarådet är en plats där man diskuterar värderingar och resolutionerna som antas är ofta kompromisser som ska tillfredsställa alla 47 medlemsländer. Det krävs inte en kvalificerat majoritet för antagandet och vissa resolutioner antas med bara 1/10 del (eller färre) av ledamöterna närvarande. Det försvagar deras legitimitet.” (2020-02-12)

Patrik Björck (S):

”Europarådet är viktigt och Sveriges engagemang i rådet är stort.
Sverige bör förhålla sig positivt till Europarådets arbete.” (2020-02-20)

Niklas Karlsson (S):

”Jag ser positivt på Europarådet och Sverige ska naturligtvis försöka vara ett föredöme och följa dess rekommendationer” (2020-02-21)

Hannah Westerén och Kenneth G. Forslund (S):

”Det är av stor vikt att Sverige följer upp Europarådets konventioner.

Europarådet har sedan det bildades 1949 varit en huvudaktör när det gäller att skapa en gemensam europeisk värdegrund baserad på krav på mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer.

Den svenska delegationen deltar aktivt i församlingens verksamhet, t ex genom tre nya rapportörskap – medrapportör för granskning av Polen, medrapportör för granskning av Turkiet samt rapportör för att motverka rasism och intolerans – genom deltagande i valobservationer samt i utskottsmöten och plenardebatter. Ett stort antal möten har även hållits i riksdagen den senaste tiden med utskott, ambassadörer, frivilligorganisationer, människorättsförsvarare och sakkunniga i en rad av olika PACE-relaterade frågor.

Europarådets uppdrag är att åstadkomma ett nära och etablerat samarbete mellan medlemmarna, bl.a. genom att upprätta internationella konventioner och rekommendationer. Genom sina 223 fördrag är Europarådet en viktig normgivande institution inom europeisk politik. Några utav de mer kända är ”Europarådets konvention om de mänskliga rättigheter” och ”Istanbul-konventionen”.” (2020-03-20)

Redaktionen